26

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Per Hallgren skrev:

Tonribbornas utformning döljer många subtila trick för att ge gitarren den önskade klangen och responsen.

Man blir ju lite nyfiken på vad som kan ligga bakom denna vaga förklaring. Finns det något "subtilt trick" du kan avslöja för oss trogna läsare?

27

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Nej, jag tänker faktiskt inte avslöja några "subtila trick". De får var och en som bygger själv komma på. Däremot kan jag utveckla grundprinciperna lite grand. Till självklarheterna hör att en hög smal ribba ger mer styvhet per viktenhet än en bred och låg. Genom att ge ribborna det tvärsnitt som gagnar kan man styra en del av instrumentets karaktär. En ribbas tvärsnitt kan vara som en hög rektangel, en låg rektangel, som en hög triangel, som en låg triangel, och allt däremellan. Man kan även laborera med hur ribbans höjd förändras längs dess sträckning. Höjden kan vara den samma, från ände till ände, eller avtagande från en högsta höjd (t.ex under stallet) mot vardera änden. Man kan laborera med hur ribbans avslut görs. Man kan skära ner ribban mot locket i en tvär eller flackare avfasning. Vinklingen av ribborna relativt längdaxeln är också viktig. Om en ribba är parallell med längdaxeln styvar den bara upp i längdriktningen, och tvärt om, om en ribba är limmad vinkelrätt mot längdaxeln styvar den bara upp tvärs. Genom att vinkla ribborna på "rätt" sätt kan man skapa "rätt" relation mellan lockets styvhet längs och tvärs fibrerna. Alla dessa variabler spelar stor roll och kan kombineras i oändlighet. Jag påstår inte att jag har fullständig insikt i detta, det tror jag inte att någon har, men jag jobbar konstant med utformningen av tonribborna. Varje instrument har sin egen speciella lösning, det gäller bara att komma på vilken!

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

28

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Igår limmades de två tvärbalkarna och den lilla förstärkningen under greppbrädan. Locket ser nu ut såhär.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g1.jpg

Balkarna hyvlas ner till sina respektive höjder och formas i tvärsnittet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g2.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g3.jpg

Ändarna på balkarna skärs ner till ungefär halva sin höjd.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g4.jpg

Den lilla greppbrädesförstärkningen fasas av runt alla kanter.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g5.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g6.jpg

Locket är nu i stort sett färdigt för ihopmontering med de andra delarna.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g7.jpg

Jag övergår till att arbeta med halsen. Den spanska halsinfästningen är designad så att två slitsar sågas i halsklossen. I dessa kommer sedan sargerna att stickas in. Klossen har en lång ”fot” som sticker ut och limmas mot bottnen. Det hela ger en mycket stark koppling mellan halsen och gitarrkroppen. Nackdelen med designen är att en eventuell omsättning av halsvinkeln (en neck reset på engelska) är svår att göra, men eftersom klassiska och flamencogitarrer inte belastas på samma sätt som en stålsträngad gitarr är inte detta heller nödvändigt.

Här sågar jag slitsarna för sargen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g8.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g9.jpg

Efter diverse maskinbearbetning ser halskloss/häl/fot ut såhär.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g10.jpg

Hälen grovformas med sniderijärn, rasp, sickling och slippapper innan gitarrkroppen kommer ivägen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g11.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g12.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g13.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g14.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g15.jpg

Den inre delen av halsklossen filas och putsas till slutfinish. Halsen är nu färdig för ihopmontering.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g16.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g17.jpg

Sarglisten av bok som limmades för några dagar sedan formas med kniv, sickling och slippapper. Sargen är nu färdig för ihopmontering med övriga delar.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/g18.jpg

Imorgon påbörjas ihopmonteringen av gitarren.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

29

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Innan jag monterar ihop de olika delarna går jag igenom locket. Jag synar utformningen av ribborna, mäter upp tjockleken och alla andra detaljer såsom ribbornas bredd och höjd, utformning etc. Allt sparas som anteckningar i ett fyra sidor långt formulär. Dessa anteckningar är bra att ha i framtiden om jag ska bygga en liknande gitarr, men redan om några veckor då jag har besträngat gitarren och kanske justerar lock och botten m.m kommer jag att plocka fram dem som stöd för minnet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h1.jpg

Nu är det dags att montera ihop de olika delarna. Jag kapar lockets tvärbalkar en dryg sargbredd innanför den ritade kroppskonturen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h2.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h3.jpg

Halsklossen försänks där locket ska limmas. Jag fräser ner en knapp locktjocklek och finjusterar med ett stämjärn.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h4.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h5.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h6.jpg

Sedan justerar jag in locket så att mensurlinjen kommer på rätt ställe på locket samt att centrumlinjen på halsen och locket sammanfaller.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h7.jpg

Innan locket limmas mot halsen passar jag in sargerna i halsen sargslitsar genom att snedkapa sargerna och exakt justera deras tjocklek. De ska gå att trycka in i slitsarna utan att använda våld men det ska ändå vara tätt när man tittar utifrån.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h8.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h9.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h10.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h11.jpg

Jag riggar upp locket och halsen för att limma. Med en tråd kontrollerar jag att centrumlinjen blir rak innan jag limmar med hudlim.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h12.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h13.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h14.jpg

Jag stämmer ur i sarglisten och limmar en sargförstärkning på sargen strax nedanför höften där konturen är som flackast.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h15.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h16.jpg

Här är grunden i hela ihopmonteringssystemet. En lång träbalk med en gitarrformad platta. Längs hela kroppskonturen är slitsar utsågade.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h17.jpg

Framför plattan lägger jag en kilformad platta. Den anger hur stor vinkel halsen kommer att ha framåt relativt lockets plan. Där min högra hand pekar är sadelns läge. Den befinner sig i detta fall två mm under locket.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h18.jpg

På denna platta och kil lägger jag en gitarrformad platta som är utformad exakt efter den kroppsform just denna gitarr ska ha. Området där jag pekar är välvt efter lockets välvning.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h19.jpg

Här ligger halsen och locket fixerade mot arbetsplattan. Centrumlinjen låstes då halsen och locket limmades ihop. Nu kommer halsvinkeln att etableras.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h20.jpg

Här är även sargerna monterade i halsens slitsar och mot locket. Inget lim har ännu använts utan sargerna hålls på plats enbart med hjälp av tvingarna och några stöd på strategiska lägen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h21.jpg

När allt är uppriggat limmar jag de små klossarna som spanjorerna använder istället för en ”perforerad sarglist”, ”tagglist”, kerfing eller vad vi nu väljer att kalla den. Limmet är hudlim. Även nederklossen limmas nu.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h22.jpg

Även balkarna fixeras.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h23.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h24.jpg

Detta är den spanska metoden att montera ihop de olika delarna. Den är lätt och logisk att använda. De viktiga geometrierna med halsvinkel och centrumlinje i instrumentet är lätta att åstadkomma och man har gott om tid att utföra alla momenten. Ingen stress, total kontroll.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/h25.jpg

Imorgon kommer bottnen att få sina tre tvärbalkar och bottnen kommer att passas in på kroppen och limmas.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

30

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Dagens uppgift är att balka bottnen samt att limma den på gitarren.

Jag sågar upp tre bottenbalkar av ceder och hyvlar dem till rätt tjocklek. Höjden är fortfarande större än det slutliga måttet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i1.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i2.jpg

Urtag görs i mittfogsförstärkningen. Jag sågar och stämmer ur.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i3.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i4.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i5.jpg

Jag fasar även kortändarna på förstärkningen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i6.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i7.jpg

Balkarna limmas på vanligt sätt med hudlim efter att de välvts på undersidan (limytan).

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i8.jpg

Efter lunch har limmet torkat. Jag hyvlar ner balkarna till rätt höjd och rundar av toppen på dem.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i9.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i10.jpg

Sargen hyvlas till rätt höjd så att den välvda bottnen kan sluta tätt utan förvrängning.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i11.jpg

Bottnen läggs på sargen och riktas in i alla riktningar. De ställen där sargen möter balkändarna märks ut på både sarg och bottnen. Balkarna kapas till rätt längd.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i12.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i13.jpg

När jag nu vet exakt längd på respektive balk skär jag ner ändarna till rätt höjd.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i14.jpg

Sex urtag stäms ur i sarglisten för balkändarna.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i15.jpg

När allt är injusterat mäter jag upp bottnen. Tjocklek och många andra detaljer sparas i min databas. Långt ifrån alla egenskaper är mätbara på en gitarr men ju fler mått och andra data man har desto lättare är det att se ett mönster i hur instrumenten blir och varför.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i16.jpg

Etiketten limmas och bottnen är färdig för limning.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i17.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i18.jpg

Bottnen limmas med vanlig Titebond. Det är en omfattande limning som tar tid att få på plats och det varma hudlimmet är bökigt att hantera i en sådan här situation.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/i19.jpg

När bottnen är limmad är halsvinkeln och lockets välvning fastlåsta i instrumentet. Imorgon spänner jag loss gitarren och påbörjar bindningen med kantlister. Jag kommer också att påbörja stallet.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

31

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Det är alltid spännande att spänna loss tvingarna efter bottenlimningen och för första gången höra hur gitarren låter då man knackar på lock och botten. Som jag ser det är det först nu som ”knacktoner” börjar bli verkligt meningsfulla att lyssna till. Tidigare har jag bara fått allmän materialkännedom då jag knackat i de lösa delarna. Jag har kunnat höra om det är materiel med liten eller stor inre dämpning t.ex. men nu när lådan är ihoplimmad får jag en första indikation på hur instrumentets karaktär blir.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j1.jpg

Jag fräser bort överhänget på lock och botten med en kullagerstyrd fräs som följer sargen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j4.jpg

Igår limmade jag ådror på nederklossinlägget. Nu hyvlar jag ner fanérens överhäng.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j26.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j2.jpg

Igår limmade jag också ådror på kantlisterna. Jag sicklade ner dem till en exakt tjocklek av 1.8 mm innan jag basade dem i basningsmaskinen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j25.jpg

Här är alltså dagens uppgift. Kantlisterna och nederklossinlägget ska limmas på instrumentet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j3.jpg

Jag börjar med att sickla och putsa sargens så att eventuella ojämnheter som kan ha uppstått vid basningen försvinner.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j5.jpg

Sedan skär jag och stämmer ur för nederklossinlägget.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j6.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j7.jpg

Efter lunch hyvlar jag ner inlägget och putsar det jämnt med sargen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j8.jpg

Sedan fräser jag diket för kantlisterna. Jag använder en vanlig enkel Dremelmaskin med ett enkelt anhåll som gör att fräsmaskinen inte snedställs av lockets och bottnens välvningar.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j9.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j10.jpg

Vid halsen kommer inte fräsen åt så där skär jag diket för hand och stämmer ur.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j11.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j12.jpg

Nederklossinlägget får ådrorna gerade för att ta emot ådrorna på kantlisterna.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j13.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j14.jpg

Med ett enkelt skärverktyg (på spanska kallad ”gramil”) skär jag för inläggningsådern på locket och stämmer ur med ett litet stämjärn.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j15.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j16.jpg

Jag limmar både åder och kantlist i samma moment och använder maskeringstejp för att hålla åder och kantlist på plats tills jag fixerar allt med ett långt rep.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j17.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j18.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/j19.jpg

Imorgon fortsätter jag med stallet (jag redovisar dagens stallslöjd imorgon) och limmar greppbrädan.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

32

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Idag var det tänkt att jag skulle slutföra stallet och limma greppbrädan, MEN det går inte alltid som man tänker sig. En bilförsäljning och ett bilköp kom emellan så greppbrädan kommer inte att bli limmad idag utan imorgon istället. Om det är en sak som man lär sig den hårda vägen så är det att inte stressa iväg med ett viktigt moment bara för att hinna inom en viss tid. Sådant straffar sig ofta på ett eller annat sätt. Inte heller har jag klarat av att fotografera som det var tänkt så dagens presentation blir lite rumphuggen.

Dagens arbete börjar med att jag arbetar ner kantlisten som jag limmade igår. Jag använder sickling och en liten skraphyvel.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k7.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k8.jpg

Här är ett stallämne i jakaranda. Jag har dimensionerat det till rätt bredd och till något högre höjd och längd än de färdiga måtten. Med ett raskt maskinarbete ger jag anvisningar för var strängfästet ska vara och jag fräser skåran för benet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k1.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k2.jpg

Ett flamencostall ska vara lågt, så lågt att stränghöjden över locket är bara ca 8 mm och ska det finnas justeringsmån på benet bör själva stallet vara ca 6 mm högt. För att ge strängarna en rimlig brytningsvinkel behöver man borra stränghålen så lågt att man måste sänka diket mellan stallbensdel och strängfästedel under vingarnas högsta punkt.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k3.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k4.jpg

Eftersom locket är välvt ska stallets undersida anpassas efter lockets välvning. Väl limmat kommer stallet att hjälpa gitarren att behålla sin välvning.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k9.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k11.jpg

Här ser man stränghålen och hur de vilar på en liten läpp i bakkant på stallet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k12.jpg

Här kommer hålen ut i diket ca 2 mm under vingarnas krön och bara ca 2 mm över lockets yta.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k13.jpg

En liten jämförelse mellan mitt flamencostall och ett stall som skulle ha suttit på en Levingitarr. Vikt 15 gram för flamencostallet, vikt 30 gram för Levinstallet.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k5.jpg

Jaha gott folk, så här långt har jag nu kommit med gitarren. Återstår nu alltså att färdigställa greppbrädan för limning samt limma kantlister på bottensidan. Efter jul kommer jag att rikthyvla greppbrädan, banda, snida halsen och limma stallet. Besträngning innan året är slut?

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k6.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/k10.jpg

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

33

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Per
Jag känner att jag måste skriva något som uttrycker hur spännande detta är. Men jag vet inte vad jag ska skriva. Det känns som när jag var liten och satt och såg på videos med Russel, Bream, williams. Jag fascinerades av något som jag inte helt förstod men som jag bara var tvungen att se på. Nu när man förstår i princip hur allt hänger ihop med att spela gitarr så saknar jag de där energikickarna som det gav. Detta är en sådan energikick, jag fattar egentligen inget djupare av vad du gör men det är otroligt fascinerande att följa. Bugar och tackar för att du delar med dig, väldigt fina fotografier också.
Patrik

34

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Patrik, man måste inte förstå för att fråga. Tvärtom, det är när man inte förstår som man SKA fråga. Annars får man inget veta. smile

Jag har valt att inte skriva så långa utlägg om de olika momenten, dels av tidsskäl naturligtvis men framför allt för att jag vill att hela bildberättelsen ska var lätttillgänglig utan tio kilo brödtext. Bilder är mer aptitretande. Den som vill får gärna fråga om det är något som är oklart, och det finns säkert massor som kan förklaras bättre så var inte blyga. 

Och det finns ett antal detaljer som jag egentligen tycker borde höra till den gitarristiska allmänbildningen att känna till. Ungefär som man som bilägare är betjänt av en viss grundkännedom om bilar; att byta till vinterdäck, kolla oljan och vattnet, kunna ansluta startkablar etc. De gitarristiska motsvarigheterna kanske är ett bra tema för en ny bildberättelse?

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

35

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Det är inte svårt att förstå dina förklaringar. Det som är det magiska är att allt blir så fint så snabbt. Du tar en träbit och skapar en perfekt liten detalj. Jag ska nog fråga när jag känner att jag behöver det. :-)

36

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Innan jag börjar arbetet med greppbrädan undersöker jag noggrant relationerna mellan stallhöjden och greppbrädans tjocklek vid sadeln och tolfte band. Det är viktigt att stränghöjden över locket vid stallet blir rätt. I detta fall (en traditionell flamenco-gitarr) vill jag ha en stränghöjd på 8.0 mm. Lockets välvning och halsens vinkel ger en greppbräda som är 6 mm tjock över halsen och som tunnas ut över locket (eftersom halsen är vinklad något framåt). Jag använder mig av små måttklossar som simulerar de olika höjderna.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l1.jpg

Efter att ha tunnat ut greppbrädan till ett jämntjockt mått på 6 mm hyvlar jag den delen som går ut över locket med en skarpslipad stöthyvel. Ebenholts är hårt och tufft mot hyvelstålet. Endast skarpaste skarpt fungerar. Jag avslutar hyvlingen med att jämna till ebenholtsen med en skraphyvel.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l2.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l3.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l4.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l5.jpg

Med den riktiga greppbrädan på plats och med band temporärt placerade i bandskårorna kontrollerar jag att jag håller rätt mått på allt.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l6.jpg

Sedan hyvlar jag greppbrädan till rätt bredd.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l7.jpg

Greppbrädan riktas in längs längdaxeln på gitarren.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l8.jpg

Sedan borrar jag hål för små stift som ska hålla greppbrädan på exakt rätt plats under limningen utan att den glider. Eftersom jag borrar i bandskårorna blir hålen osynliga efter bandningen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l9.jpg

Efter att greppbrädan är inplacerad på gitarren märker jag ut var ljudhålet kommer och grovsågar bort överskottet av greppbrädan. Sedan slipar jag så noggrant jag kan in ljudhålskonturen på bandslipen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l10.jpg

Här är limningen med varmt hudlim förberedd. Allt är på plats. Strykjärn att förvärma med, limpanna, olika typer av tvingar, klossar för mothåll och spridning av tvingtryck etc. När gitarrdelarna väl är förvärmda stryker jag lim, placerar greppbrädan på plats, tvingar i exakt rätt ordning, väntar någon minut innan jag skrapar bort utpressat lim och avlägsnar maskeringstejp.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l11.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/l12.jpg

Nu får limningen torka över natt innan jag avlägsnar tvingar och klossar. Imorgon kommer inte att bli så mycket gjort. Ett gäng från Nordpolen har ockuperat verkstaden. De påstår att de hyrt stället över Julhelgen och behöver använda den som omlastningscentral för sina varor. Det är helt OK för mig eftersom jag ändå måste vänta på att greppbrädan torkar ut ordentligt, men jag har tackat nej till deras risgrynsgröt. Hyra ska betalas i reda pengar tycker jag. Jag drar mig tillbaka med arbetet tills mellandagarna. Men jag håller kontakten på forumet om någon har något att diskutera.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/Julkort.jpg

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

37

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

God Jul Per!

Och tack för alla intressanta bilder och beskrivningar! Ser fram emot nästa lucka i denna julkalender!

/Micke

38 (edited by Per Hallgren 2007-12-22 19:23:41)

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Tack själva! Hoppas jag inte tröttat ut er. Själv vågar jag inte jobba för tillfället. Det känns som att jag är övervakad och jag törs inte göra något av allt det hemliga gitarrbyggeri som jag vanligen gör utan risk för industrispionage. Denna bild snappade min övervakningskamera upp här om dagen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/tomte1.jpg

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

39

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Du tröttar absolut inte ut oss Per, du har däremot trollbundit oss och satt oss i en situation där vi bara vill veta mer och mer. Tack så jättemycket för att du ville delge oss ditt arbete, med bra bilder och en väl förklarande text.

Jag har en liten fråga till dig: Placeringen av tonribbor, har du utgått från olika gitarrbyggares placering och därigenom skapat din egen uppbyggnad eller har du fått prova dig fram till den fina ton dina instrument har idag?

Christian

40

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Chrille, i din fråga har du redan svaren. Ja, från början har jag utgått från andra byggares ribbsystem och jag har provat många. Med tiden, och med ökad förståelse av vad det egentligen handlar om, har jag med mina "Concert" och "Grand Concert" modeller arbetat fram ett eget system där jag provat mig fram. Mina modeller "Torres" och "Classic" använder en imiterad Torres ribbning respektive en ribbning som de tidiga 1900-talsbyggarna Manuel Ramirez, Santos Hernandez och Domingo Esteso använde. Detta är det enkla svaret, men som du kanske redan misstänkt finns det ett mera komplicerat svar också.

Ett ribbsystem är så mycket mer komplicerat än bara hur många ribbor det har eller hur de är vinklade (vilket är vad "folk" i allmänhet pratar om, t.ex "ja, det är ett Torres-system med sju ribbor och bla bla bla..."). Det handlar egentligen om att tillsammans med de övriga delarna skapa exakt "rätt" spänst och tröghet i det vibrerande systemet. Ribbsystemet måste matcha lockets materialegenskaper och den valda tjockleken men även resten av gitarren. Bottnens egenskaper är jätteviktiga, halsens tyngd och styvhet likaså, sargens tjocklek, lådans storlek... Allt spelar in och är mycket mer komplicerat än vad jag kan klara av att beskriva eller ens tänka. Jag har byggt på heltid i 15 år och upptäcker fortfarande detaljer som jag förbisett tidigare. Senast det här året har jag gjort ett kvantsprång framåt och de gitarrer jag byggt i år är otvivelaktigt de bästa hittills. Det är små, små detaljer snarare än stora enstaka som göre't.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

41

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Hej Per!
Verkligen intressanta bilder och beskrivningar.
Vad är det för märke på din "valsputsmaskin"? Jag har sökt på webben och den enda modellen jag hittar finns hos Luna (förutom 100.000 kronorsmaskiner som väger 500 kg). Den som Luna har, har inte ena sidan "öppen" som din och tar därmed bara 405 mm brett arbetsstycke vilket är "på gränsen" om man vill bygga stålsträngat oxå.
Janne

42

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Hej Per!
Vart har du tagit vägen? Abstinensen stiger och jag väntar febrilt på nästa inlägg. Jag tycker verkligen synd om alla som inte kan svenska, måste vara värt att lära sig enbart för att följa ditt verk. Otroligt intressant att följa speciellt när jag är en glad ägare till en av världens bästa gitarrer.

Inspirerar mig just nu:
Moraíto Chico

Jag är medlem i SGLS (www.sgls.nu)

43

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Hej Per.
Jag har som säkert alla andra blivit fascinerade av ditt bygge. Det är alltid enormt tillfredsställande att se in yrkesman i hans utövning. Nåväl, tror dom flesta här, mej inklusive hur du får till det. Det är ju ett oändligt antal parametrar som samspelar. O, ingen vet hur en parameter påverkar en annan. Det är väl antagligen bara den möda som krävs att bygga 169 gitarrer som ger dig kunskap, o förhoppningsvis blir dina senare instrument bättre än dom tidigare.

Men min fråga är: När du satt ihop alltihop, o märker att du har en jäkla vargton nånstans, eller nån svag ton nånstans. Vad gör du då? Plockar isär o börjar fila nånstans, eller försöker stoppa in handen i ljudhålet. Eller filar utanpå, eller bara sätter på kaffet o struntar i det?

E bara väldans nyfiken.

44

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

jansch skrev:

Hej Per!
Verkligen intressanta bilder och beskrivningar.
Vad är det för märke på din "valsputsmaskin"? Jag har sökt på webben och den enda modellen jag hittar finns hos Luna (förutom 100.000 kronorsmaskiner som väger 500 kg). Den som Luna har, har inte ena sidan "öppen" som din och tar därmed bara 405 mm brett arbetsstycke vilket är "på gränsen" om man vill bygga stålsträngat oxå.
Janne

Hej Janne,

Min valsputs är en Jet 16-32 Plus köpt i England på Axminster Power Tool Centre. Samma maskin finns numera också i Sverige och säljs av Ejca maskiner. Sök på Ejca och t.ex snickerimaskiner så hittar du deras hemsida. Jag tror att det blir ungefär samma pris oavsett från vilket ställe du köper därför att Axminster är så stora. Du får kolla upp priserna förutsättningslöst helt enkelt.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

45

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Johan Dahlberg skrev:

Hej Per!
Vart har du tagit vägen? Abstinensen stiger och jag väntar febrilt på nästa inlägg. Jag tycker verkligen synd om alla som inte kan svenska, måste vara värt att lära sig enbart för att följa ditt verk. Otroligt intressant att följa speciellt när jag är en glad ägare till en av världens bästa gitarrer.

Johan, håll ut tills i kväll! Då kommer fortsättningen på sagan. Jag har haft tomtar på loftet, men nu börjar allt återgå till det normala...

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

46

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

goph skrev:

Hej Per.
Jag har som säkert alla andra blivit fascinerade av ditt bygge. Det är alltid enormt tillfredsställande att se in yrkesman i hans utövning. Nåväl, tror dom flesta här, mej inklusive hur du får till det. Det är ju ett oändligt antal parametrar som samspelar. O, ingen vet hur en parameter påverkar en annan. Det är väl antagligen bara den möda som krävs att bygga 169 gitarrer som ger dig kunskap, o förhoppningsvis blir dina senare instrument bättre än dom tidigare.

Men min fråga är: När du satt ihop alltihop, o märker att du har en jäkla vargton nånstans, eller nån svag ton nånstans. Vad gör du då? Plockar isär o börjar fila nånstans, eller försöker stoppa in handen i ljudhålet. Eller filar utanpå, eller bara sätter på kaffet o struntar i det?

E bara väldans nyfiken.

För det första, det händer inte så ofta att jag har någon vargton numera. Vargtoner är något man måste ta hänsyn till under hela bygget för att de inte ska få chansen att förstöra instrumentet. Hur jag gör är för komplicerat att gå in på i detalj här men i korthet handlar det om att förstå hur gitarrens resonanser ser ut i princip och att justera de olika delarna i gitarren därefter så att det blir balanserat. För att vara säker på att ha koll besträngar jag alltid gitarren innan jag lackerar den för att på så sätt ha möjlighet att göra justeringar av lockets och bottnens tjocklekar utifrån om det skulle behövas. Jag kan också göra justeringar invändigt genom att arbeta genom ljudhålet, men nu går vi händelserna i förväg. Det du frågar om kommer jag att beröra lite grand i en kommande dagsrapport.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

47

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Något ringrostig efter Julhelgen och en uppesittarnatt med en kund som kom igår för att hämta sin åttasträngade gitarr blev det ingen greppbräda hyvlad idag heller, men kantlisterna mot bottnen blev i alla fall inpassade.

Detta är utgångspunkten efter fräsningen av diket. Hälen har ingen egen hälkappa utan bottnen är limmad ut över hela hälen. Detta är en smart och sund konstruktionsdetalj som ofta används inom den spanska traditionen. Dels slipper man tillverka en hälkappa, men framför allt, bottnen binder ihop hälen med halsklossen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m1.jpg

Den sista biten in mot hälen har inte fräsen kommit åt så där skär jag diken för kantlisterna för hand med hjälp av en skalpell och en mall.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m2.jpg

Listerna fälls in i hälen med en liten spets som avslutning.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m3.jpg

Listerna passas in vid nederklossen så att de svartvita ådrorna geras mot nederklossinlägget. Sedan limmas de på vanligt sätt.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m4.jpg

Efter några timmar av torkning sicklar jag ner listerna i nivå med sargen och bottnen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m5.jpg

Detta är slutresultatet. Vid slutputsningen kommer kantlisterna att rundas av i kanten men för tillfället lämnas de som de är efter sicklingen.

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m6.jpg

http://i194.photobucket.com/albums/z150/perhallgren/m7.jpg

Imorgon tar jag sats på nytt för att hyvla greppbrädan, banda och kanske snida halsen också.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/

48

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Hej Per!
Efter att ha tagit del av dagens arbete började jag fundera lite på bottens tjocklek. Jag vet att du och jag tidigare har diskuterat frågan i din verkstad. Jag har blandat ihop detaljerna och har därför inte våran diskussion helt klart för mig. Kan du i korthet redogöra hur bottens tjocklek påverkar gitarren.

God fortsättning.

Inspirerar mig just nu:
Moraíto Chico

Jag är medlem i SGLS (www.sgls.nu)

49

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Hej Johan, Per och alla andra!
intressant fråga, den där om tjockleken på botten.....
Jag är väldigt intresserad av akustik och gitarrbyggeri för den delen på senare tid. Var på gitarrbyggarkurs hos Micke Sanden i Skåne i somras och fick verkligen blodad tand!.
Hur som helst har jag jobbat "proffesionellt" med akustik och ljudmätningar för många år sedan - "ränderna" och intresset går aldrig ur.
Efter Sanden-kursen har jag funderat mycket över gitarrens fysikaliska egenskaper. Se det som jag skriver som funderingar eller som en öppen fråga.

Ur akustisk perspektiv borde det vara bäst att sarg och botten var rigida och endast fungerade som:
1. Upphängning för locket = det akustiska mebranet för strängarna.
2. Bildade en sluten låda för att separera lockets framsida och baksida så att inte akustisk kortslutning kan ske av toner som har större våglängd än  lockets bredd. Vilket motsvarar frekvenser under sådär 1000 Hz och alltså 2/3 delar av gitarrens grundoner.
3. som ett stabilt fäste för halsen
Eventuellt skulle man oxå kunna tänka sig att gitarrkroppen var en:
4. Aktiv Helmholzs resonator som förstärkte resp dämpade lämpliga bastoner. Alltså en form av "basreflexlåda".......fast tvärtom..
Nåväl,
Vad jag vill komma till är att botten och sidor borde vara så stabila som möjligt och endast bilda "låda" för locket (membranet) precis som en högtalarlåda. Därigenom blir  endast lådvolymen och hålet det som påverkar ljudet, inte träet och dess tjocklek så länge det kan anses "dött" dvs förstärkt med ribbor etc för att unvika vibrationer. Visserligen påverkar kroppsformen, genom stående vågor som kan bildas, men med "normal" gitarrform är de nog inte så uttalade, möjligtvis kan stående vågor mellan botten och lock bli framträdadande då det måttet är ganska konstant men ingen grundton påverkas av detta (1,5-2 kHz = högt upp på ljusa E-strängen).
Det vore också, rent teoretiskt, lättare att bara behöva laborera med lockets ut formning - lockets upphängning/styvhet/massa samt inre dämpning i träet.

Tyvärr verkar det ju inte vara så men visst är det konstigt att man säger att t.ex bottens material påverkar ljudet så mycket och ändå borde det förändra egenskaper otroligt mycket beroende på vad man har för kläder (som dämpar olika) och hur man trycker gitarren mot kroppen eller låret.....

Oj, lång utläggning blev det! Hur som helst - jag tror på trä med stor densitet för sarg och botten för att få en riktigt stabil låda som membranet (locket) är fästat i!
Lutans runda form borde faktiskt vara bättre då den är väldigt styv, Ovation gitarrer har ju det oxå.....
Tar gärna emot synpunkter och argument för och emot...akustik är inte lätt och ämnet intresserar mej mycket.
Janne

50

Re: Följ med på byggandet av en flamencogitarr!

Jag tänker inte skriva en lika lång utläggning som du Janne (kul att du tog dig tid) för jag ska strax gå och jobba men jag har några reflexioner på det du har skrivit.

Janne skrev:

Ur akustisk perspektiv borde det vara bäst ...

Jag förstår hur du menar, och kanske kan man som "ljudingenjör", eller vad du nu arbetade som, resonera i sådana termer, men som gitarrbyggare har man det svårare smile Den typen av kvalitet (dvs vad som anses bäst, bra eller dåligt) är en kvalitet som endast existerar inne i gitarrist och åhörare. När du uttrycker dig "att det borde vara bäst om..." så tror jag att du menar att det akustiska systemet borde fungera effektivast om gitarren byggdes på det sätt som du sedan räknar upp. Men kvantitet är endast en del av vad vi vill att gitarren ska ge oss. Som gitarrister bryr vi oss mycket om hur det känns när vi spelar, och då blir det mer komplicerat "ur akustiskt perspektiv". Dessutom, gitarren har inga tonkontroller utöver möjligheten att välja olika strängar. Vi kan inte som på en stereo eller gitarrförstärkare ratta in den klang vi vill ha. Klangen måste byggas in i instrumentet. Det är med olika typer av "effektivitetskompromisser" man skapar klangkaraktären.

Den gitarr som jag bygger i den här bildpresentationen är en flamencogitarr. Det är en gitarrtyp som är resultatet av 100 års evolution (sedan flamencogitarren och den klassiska gitarren började kunna urskiljas som olika typer). Den ska vissa karaktärsdrag för att kunna gälla som just flamencogitarr. Klangkaraktären är en, den fysiska egenskapen låg vikt är en annan. Om jag byggde den här gitarren med en tung och stabil sarg och botten skulle jag visserligen kunna bygga en bra gitarr (en av mina modeller är byggd på just det sättet) men den skulle inte attrahera någon flamencogitarrist. Det skulle faktiskt inte heller gå särskilt bra att spela flamenco på den, helt enkelt för att det akustiska systemet skulle vara för effektivt!

Gitarrbygge handlar således om  att lära sig att hantera de olika akustiska principerna efter det syfte man har men det handlar också om att förstå och att i byggandet lära sig att skilja på olika musikstilar och dess behov av olika instrumenttyper och karaktärer.

Jag inser att jag egentligen inte besvarat någon fråga konkret utan bara lagt ett allmänt perspektiv på resonemanget. Men så här komplicerat tror jag faktiskt att det är och det innebär alltid grova förenklingar att diskutera detaljer.

Jag är också medlem i SGLS, Svenska Gitarr och Luta Sällskapet. Är du?

http://www.sgls.nu/