1

Topic: repertoarkännedom

hej på er gitarrvänner! var precis inne på mårten falks hemsida och läste en artikel som han hade skrivit som hette föreställningen om det 20:e århundradet.den beskrev musikhistoriens utveckling under modern tid och med fokus på gitarren och dess repertoar"måste läsas".

I alla fall så insåg jag snabbt hur lite koll jag hade på repertoaren,och jag tror inte att jag är den enda gitarristen som lider av detta! finns ju faktiskt mängder av kända tonsättare under 1900-talet som har skrivit för gitarr(dock kanske inte de allra största) Hade t.ex ingen aning om att Francis poulenc har skrivit stycken för sologitarr.Förstår inte varför man alltid ser samma sönderspelade stycken återkomma i konsertprogrammen. Detta måste ju vara ett enormt problem eftersom att ju starkare den traditionen blir desto större chans är det att mycket fin gitarrmusik glömms bort! några reflektioner?


Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

2

Re: repertoarkännedom

Hej Andreas
De flesta musiker har en tämligen feg hållning när det gäller att välja lite ovanllig repertoar. Vad det beror på vet jag inte. Jag minns när jag studerade då jag hade jag en gitarrlärare som påpekade att den repertoaren jag spelade just då inte skulle fungera hos publiken. Jag tyckte att det var tämligen imponerande att han visste vad som publiken ville höra men han hade givetvis fel. Vi kan inte veta vad publiken vill höra. Som musiker kan man bara framföra vad vi brinner för och vi har ett ansvar att inte följa strömmen i brist på nyfikenhet och experimentlusta.
Jag tar ett exempelt från min egen verksamhet eftersom det är det som jag kan relatera till. Senast för en vecka sedan spelade jag en konsert i Philadelphia där jag framförde ett par tämligen svårtillgängliga verk vilka frambringade extra stora applåder. Publiken verkade uppskatta dem t o m mer än vissa andra standardverk.
Det är som Eriling Möldrup sa, det är bara att leta i alla de otaliga notkataloger som finns och du kommer att finna en enorm brunn att hälla ur.
Varför vara nummer två när du kan vara den första som spelar ett verk.
Vill du hitta gammal musik så finns det många Berbenutgåvor med gamla verk ur Segovias samling redigerade av Gilardino som precis har blivit publicerade, annars finns det tonvis med nyare repertoar som är värd att spelas. Till och med av svenska tonsättare. :-)
Patrik

3 (edited by Chrilleandersson 2006-04-17 08:17:18)

Re: repertoarkännedom

Hej,

Personligen tror jag att anledningen till att standardverken spelas så ofta är att de alltid/ofta fungerar inför publiken. Åhörarna gillar den vackra melodin i Torija eller varför inte komiken med alla portamenton i Rosita..
Jag håller naturligtvis med er båda, det skulle vara kul med lite variation på konserterna, inte bara vid konserter med gitarr. Detta är någonting som alla musiker borde ta till sig.

Christian

4

Re: repertoarkännedom

jo,o det måste ju vara spännande att upptäcka ny musik.Det här problemet leder ju också vidare till andra problem. jag menar,det går ju inte att göra hur många olika musikaliska versioner av recuerdos som helst(och när de som ändå försöker skapa en helt egen tolkning av stycket gör det så blir oftast resultaten väldigt skumma och själva kärnan i verket försvinner.Detta gör ju att en gitarrist som spelar verket ofta får kommentaren att det var en snygg Yepestolkning tex.Detta leder ju i sin tur att gitarren blir utan riktiga profiler som segovia,och utan profiler så blir det svårt för ett instrument att höras i mediavärlden.


Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 737

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

Deprecated: preg_replace(): The /e modifier is deprecated, use preg_replace_callback instead in /data/e/2/e242e01c-e05f-48b3-92d9-afebd7311bd4/klassiskgitarr.se/public_html/include/parser.php on line 791

5

Re: repertoarkännedom

andreas backlund skrev:

jDet här problemet leder ju också vidare till andra problem. jag menar,det går ju inte att göra hur många olika musikaliska versioner av recuerdos som helst(och när de som ändå försöker skapa en helt egen tolkning av stycket gör det så blir oftast resultaten väldigt skumma och själva kärnan i verket försvinner...

Jag vill mena att det finns många musiker som gör helt underbara tolkningar av standardstycken, de tillför en liten krydda till det redan skrivna (för att dra en parallell mellan musik och matlagning).
Det gäller ju att läsa mellan raderna på ett stycke och sedan göra en musikalisk framställning av den noterade musiken.

6

Re: repertoarkännedom

jo då,jag håller med! men det känns ändå som att vissa verk har gjorts i så många olika tolkningar att de på något sätt har tömts ut.Men jag menar inte alls att det inte är någon ide att spela o satsa på såna stycken.Det är ju fortfarande en personlig tolkning även om den säkert låter som många andras tolkningar.Det viktigaste med musik är ju inte att sticka ut hakan.

7 (edited by Stefan W 2006-04-17 16:11:44)

Re: repertoarkännedom

Se det så här:
Ofta spelar man för publik som inte kanske har lyssnat jättemycket på klassisk gitarrmusik tidigare och för dem kanske det är första gången de hör t ex Recuerdos de la Alhambra och om jag försöker spela stycket så bra som möjligt kanske de tycker att det ät ett fantastiskt stycke musik. Jag tänker aldrig på att göra en personlig tolkning, jag försöker göra en så bra tolkning som möjligt. Och om musiken färgas av det som jag tycker om och tycker är bra, blir det personligt. Ett tips är att inte lyssna för mycket på andra gitarristers versioner när man studerar in ett stycke. Då hittar man kanske ett eget förhållningssätt till stycket som kanske skiljer sig från andras.

Sedan är ju det ju alltid kul att leta ny repertoar. Mycket av den nyskrivna konstmusiken spelas bara en gång och blir sedan bortglömt. Det finns en hel del bra musik som förtjänar ett bättre öde, men det görs också mycket dålig musik idag. Det är upp till oss som musiker att ta vara på det som är bra./Stefan W

8

Re: repertoarkännedom

S  Ofta spelar man för publik som inte kanske har lyssnat jättemycket på klassisk gitarrmusik tidigare och för dem kanske det är första gången de hör t ex Recuerdos de la Alhambra och om jag försöker spela stycket så bra som möjligt kanske de tycker att det ät ett fantastiskt stycke musik.

F  Stämmer! Man kan vara hur less som helst på ett stycke men ändå förgylla någons dag med det!

S  Jag tänker aldrig på att göra en personlig tolkning, jag försöker göra en så bra tolkning som möjligt. Och om musiken färgas av det som jag tycker om och tycker är bra, blir det personligt. Ett tips är att inte lyssna för mycket på andra gitarristers versioner när man studerar in ett stycke. Då hittar man kanske ett eget förhållningssätt till stycket som kanske skiljer sig från andras.

F  Jag har även gjort det motsatta med gott resultat, dvs lyssnat på alla inspelningar jag kommit över och tagit till mig alla ideer jag gillar.

S  Sedan är ju det ju alltid kul att leta ny repertoar. Mycket av den nyskrivna konstmusiken spelas bara en gång och blir sedan bortglömt. Det finns en hel del bra musik som förtjänar ett bättre öde, men det görs också mycket dålig musik idag. Det är upp till oss som musiker att ta vara på det som är bra.

F  När jag spelar ny musik (för sällan) försöker jag tänka på att det finns åtminstone 2 som får ut nå´t av det, jag själv och minst en ur publiken!

Värsta sågningen var när jag tjuvlyssnade på två äldre herrar efter jag spelat ett stycke för Klarinett och Gitarr av Kent Olofsson:

Ja, det är väl ok att dom skriver så´n musik, men måste dom SPELA den? Aj!

Som tur var fanns det de som gillade det ocskå!

Fredrik

9

Re: repertoarkännedom

Det finns förmodligen en publik för all sorts repertoar.

Genom de repertoarval huvudfåran av gitarrister gjort under lång tid, har de dock främst attraherat en publik som är mer bevandrad inom populärmusiken än inom konstmusiken, dvs dem som även köper Lars Roos "Örongodis".

Den publik som har sitt intresse i 1900-talets konstmusik har därför också oftast fnyst på näsan åt gitarren och undvikit dess konserter/skivor.

Det är på så vis inte alls märkligt att exempelvis Romance 'd Amor, Beatles-transkriptioner, Tango en skai, Sunburst och Koyunbaba oftast ger bättre respons än något av exemeplvis Uhl, Ohana, Henze, Jolivet och Bennett. De som kan uppskatta den senare musiken är helt enkelt sällan där.

Det bästa är om man kan lära sig bedöma tillfället och publiken och sätta ihop sitt konsertprogram därefer. Det är lika fel att spela Murail och Ferneyhough för en publik som är redo för Örongodis som att spela Örongodis för en publik som är redo för Murail och Ferneyhough.

Problemet undviks lättast genom att vara lite tydligare kring sitt repertoarval när man annonserar. "Romantiska favoriter" och "Nutida experimentiell konstmusik" kan dra till sig väldigt olika publik.

När gitarrister väl möter den publik som är mottaglig för lite mer krävande musik, spelar de alltför sällan de verk som kan knyta an till publikens smak och lyssningserfarenhet. Ofta håller de fast vid romantiska favoriter i tron om att publiken inte är mottaglig för något mer krävande, eller spelar de någon nyskriven experimentiell musik som uppfattas som nonsens av nästan alla.

Det finns en relativt stor publik som fyller konserthus för att lyssna på Ravel, Bartok, Stravinkij, Milhaud, Poulenc, Britten o.s.v. och det finns, framförallt från perioden 1920-1980, ett stort antal högkvalitativa verk för gitarr, av framstående kompositörer, som ligger helt i linje med denna smak. Tyvärr möter gitarrister alltför sällan denna publik och spelar då alltför sällan denna repertoar. På så vis går mycket förlorat.

Inte helt osannolikt kan detta också bero på att många gitarrister själva har nästan obefintlig förankring i musiken som denna publik är van vid att höra. Andra solister skaffar sig den erfarenheten genom orkesterspel. Gitarren lever ett liv vid sidan av och dess utöverare känner sig ofta mer hemma med Beatles än med Bartok. Det är då inte konstigt att de själva föredrar Andrew York framför Henk Badings, i det fall de ens skulle bli varse om att den senare skrivit för sologitarr.