Göran,

Jag kan bara säga följande:
Om du anser att du har ett behov att bråka så kan du gott göra det någon annanstans. Det finns bättre forum för detta.

Har du synpunkter eller idéer som gäller gitarrvärlden eller detta diskussionsforum är du välkommen att posta dessa. Jag hoppas bara att din ton är något behagligare än sist du gjorde dig hörd. Många blev upprörda av dina utspel.

Om du har läst reglerna så vet du väl vad som gäller? eller?

Slutligen så hör sådana här trådar inte hemma i klassiskgitarrforumet. Flyttar den till gitarrcafét.

Detta forum har väldigt högt till tak, så länge diskussionen är saklig. Du säger att du inte förstår vad du sagt som skall ha upprört folk. Utan att gå in på specifika uttalanden så kan flera av oss som var med i diskussionerna vi den tidpunkten minnas hur snacket gick.

Det är flera personer som mer eller mindre valt att lämna forumet pga. spydigheter och trista kommentarer - bla. från  dig. Dina inlägg har inte sällan präglats av en provokativ ton som angränsar till otrevlighet. Allt finns sparat i databasen. Vill du jag skall börja droppa citat eller kan vi bryta här och bara lugnt gå vidare?

Ah, Joe-incidenten, det hade jag glömt! Ja, det var synd att han försvann!

Jag har nog själv varit upphov till tandagnisslan ibland, men hoppas att jag lyckats diskutera sak och inte människa.

Det är högt i tak här, väldigt få inlägg behöver modereras. Joel och Stefan har ett glidarjobb (för att vara moderatorer, alltså:).

Jag tycker att det är kul när det blir litet diskussion och folk luftar starka åsikter!
Det är ju bl a det it-forum är till för.

Ge Göran en chans, vettja, välkommen tillbaks Goph!

fredrik

Om någon vill copyright märka en artikel som är skriven i ett annat sammanhang än för ett internet forum har han all rätt till det. Det är inte "förmätet" att copyrightskydda sitt arbete. Och om Anna-Lena skriver långa texter för att uttrycka det hon vill säga behöver du inte läsa om du tycker att det är tråkigt.

Så Göran, vad är det du vill diskutera?

Självdö?

Jag tycker det skrivs mer inlägg än någonsin.

Kära vänner.

Man kan tycka att det som står i både Bibel och Koran är pladder om än med en hel del substans. Men det Göran (eller vad han heter)  säger om om Anna-Lenas inlägg (dom jag läst) är enligt mitt förmenande helt och fullt RÄTT PÅ SPIKEN.
Och ang. copyright så upplevde jag i ärlighetens namn också lite mallighet ang denna notering i ans. till inlägget. Jag kan ju för all del ha fel. Denna professor precis som forskaren A-L kan ju vara jättetrevliga och bra på alla sätt, men att skriva under sina inlägg med allehanda titlar och bjäfs appellerar inte till mig.

Sedan är ju alla människor olika, och man kan av bara "lukten" ibland irriteras av vad någon säger eller tycker. Men det behöver inte betyda att folkopinionen skall så malligt som möjligt enas om att en viss individ är så förbannat fel. Detta retar mig!!!!

Nu känner jag inte denna Göran överhuvudtaget, men lite häxprocess upplever jag.

Så tänk på det ni som dömer (vän eller fiende) " Den som är utan skuld kastar den första stenen."

Och högakningsfullt hälsar jag eder alla: Lev väl

Pellegrosso

Lite fart blev det i alla fall. o kul att du pellegrosso vaknade till liv igen.

När du kom in så tänkte jag: skönt äntligen händer det nåt här. Nån som vågar slänga ut lite brandfacklor för att få fart på den falnande glöden. Men jag har en känsla av att du kvävdes. Det va synd.

Vad jag vill diskutera är, hur man får en livaktig sajt. Hur man kan engagera fler att skriva. Det är ju trots allt, ungefär som med spriten, 10% står för 90% av inläggen. Mer action anbefalles.

Men det va egentligen inte därför jag skrev mitt första inlägg. Utan för att följande:

Jag dör inombords av tråkighet, upprepningar, sånt jag har hört förrut:

"jasså säger du det", måste man ju säga av artighet, för att inte såra, o inte verka intresserad.

Nu kommer det, ge er till tåls:

Jag tycker dom flesta klassiska gitarrister är skittråkiga. o dom svenska d:o, står i en särklass. Komponerar man stycken som "Havet glittrar", "Se morgondaggen" o "Molnens vrede". Så dör åtminstone jag. Kan inte hjälpa det.

Vi har en del heliga kor: P-O Johnsson, o hans adept Göran Sölscher, visst väldans duktiga. Just det duktiga, men skittråkiga. Perfekt men tråkigt. Av den anledningen, tråkighetssyndromet, så kommer jag inte att lyssna på JW i Uppsala,  att höra JW:s utläggningar om musik o annat, skulle jag, om jag va kvinna, sparkat ut honom efter en vecka. Vet inte hans preferenser, bara en reflektion.

Men det finns ljusglimtar. Min husgud Julian Bream. Kanske lite till åren, kanske inte hans teknink är perfekt. Men han är ju musik. Och framförallt människa. Mycket sympatisk, o mycket intressant. Just detta som varje människa har inombords avspeglar sig ju i det som kommer ut i fingrarna. Ett lite ytligt själsliv, måste med nödvändighet innebära ett ytligt musicerande. Men inte nödvändigtvis omvändningen.

Göran

Då är allt gott och väl Pelle, men stanna inte för länge inne i vinkylaren så att du förfryser dig och får röd näsa!...

Det är ju förbannat att någon inte har knäckt koden till "material transforming" så du fick smaka den Pingorote från 2001 jag just öppnade.
Mmmmmmm.
Föresten skulle inte du snickra???

Pelle

Tja...

Hade jag en bra öl hemma så hade jag nog tagit en själv.
Att svära eller inte svära......

Fast jag undviker fulöl.

Skål

Hälsar Pelle

Jag tror.....

Att det finns många som har tänkt till lika mycket som Anna-Lena, i alla möjliga sammanhang. Och rätt att tycka har hon ju, det som jag bl.a ansåg var mindre begåvat av henne var att det aldrig blev en diskussion om hennes påståenden. Dessa påståenden relaterades konstant till forskning och vetenskapliga referenser. Hon inbjöd inte till diskussion eller debatt, utan slog fast, eller rättare sagt cementerade sina åsikter som helt odiskutabla.
När hon sedan angrep en stor del av deltagarna på detta forum genom att argumentera för "sin sak" med ett onyanserat, feministiskt OCH mer eller mindre, oemotsagt, men för all del politiskt korrekt, genusrelaterat försvarsverk, så insåg jag att, här finns ingenting att diskutera. Jag vill minnas att Mårten Falk blev rätt hårt ansatt, för att inte säga oförskämt attackerad av Anna-Lena. Nu har ju jag också gått i clinch med Falk, i någon tidigare diskussion, men någonstans i dessa resonemang gick ändå att skönja, om än vagt, lite självrannsakan och ett uns av respekt för kontrahenten i fråga. Det är töntigt att tro att allt som sägs i sådana här sammanhang skall besvaras elller debatteras med någon sorts osynlig skiljelinje som för vissa är väldigt tydlig men för andra väldigt osynlig.

Min fråga är: Är Anna-Lenas påhopp av Mårten Falk ett mer rätt och korrekt
sätt att diskutera. Eller kan det finnas risk i ett sådant fall att man på grund av, för mig och kanske någon fler, vissa orsaker tycker att det ena "påhoppet" är mer legalt än det andra?

Och vad är då detta skäl?

För min del hoppar jag inte mer på Anna-Lena än på någon annan som framför sin åsikt på sådant sätt som hon har gjort.

Nu har jag ju aldrig bemött Anna-Lenas åsikter direkt på forumet, men jag tycker likväl att hon pratar i nattmössan lite nu och då, och när hon börjar fäkta med nattmössan mot killarna som en sorts ouppfostrad skara kvinohatare, då tyckte och tycker jag att hon gärna får ha yrat färdigt.

Men om hon med sitt sätt och med sin förmåga att "debattera" återkommer till forumet, så är ju det helt OK. Vi har ju haft den stora förmånen att t.ex kunna följa Fredrik Mårtenssons försök att med väldigt hövlig ton verkligen försökte att debattera med Anna-Lena, rad upp och rad ner, men han fick knappast EN enda gång ett svar på vad han frågade.
Är det ett ödmjukt beteende från Anna-Lenas sida?

Och vad som är rätt och vad som är fel det visar sig så småningom, men det är förbanne mig inte lätt att se den osynliga linjen för vad som är PK eller inte.

Tycker jag
DVS Pellegroso

Fotnot: PK = politiskt korrekt.

Vad som är PK eller inte trodde jag skulle vara upp till mig men sedan såg jag fotnoten.
Patrik Karlsson