Jag brukar memorera stycket, t ex på bussen på väg till jobbet kan jag sitta och fundera över frasering och sjunga stycket inom mig.

Upprepa ofta är väl ett annat gångbart tips, variera - sjung melodin samtidigt som du spelar övriga stämmor t ex.

David Russell brukar ge som tips att öva in stycket bakifrån och fram, det är lite småroligt för att man inte kan fuska och spela dom lätta fraserna hela tiden utan man tvingas spela alla fraser.

Två till tips.
Jag brukar, förutom ovan nämnda, se hur man greppar på gitarren d v s jag ser mönster i det jag trycker ner (ackord) eller hur är mönstret för den här skalan.
Tips två är att memorera det utifrån musikteorin d v s vad händer harmoniskt t ex tonika, subdominant mm. Funkar bra på tonal musik, mindre bra på modern musik. Spelar du Sor eller Giuliani så går det väldigt bra att memorera på detta sätt under förutsättningen att man kan teori.

Ju mer saker man kan haka upp det på ju mer har man att falla tillbaka på om man tappar bort sej.

Jag håller också med Mattias att försök att tänka igenom stycket utan gitarr.

Anders

Jag brukar använda den här metoden ibland och den funkar alltid bra. Det är minst lika tidskrävande som att öva in stycket på annat sätt, men musiken sätter sig verkligen i benmärgen! Jag delar in stycket i fraser/motiv och memorerar den sista frasen först. Jag brukar nöta sista frasen tills jag kan spela den perfekt och skriva ner den på noter felfritt utan att först titta i originalnoterna. Det är viktigt att man har fingersättningar m m klart för sig först innan man startar. När jag känner att jag kan sista frasen går jag vidare och studerar in näst sista frasen osv och spelar hela tiden från den senast instuderade frasen till styckets slut.

Med den här metoden kan jag memorera 1-2 sidor/dag (beroende på hur många timmar man övar) ur vilket Bach-styckesom helst. Det passar mig bättre att skynda långsamt när man studerar in ny musik, musiken behöver tid för att "sjunka in".

Det funkar också bra att enbart öva vänster hand, lyssna på greppsväxlingar m m - väldigt effektivt för musikelminnet.

:-) Med all respekt men det är snarare rent idiotiskt. (Jag säger inte att du är en idiot, du är säkert en smart kille).Hacka hela stycket och försöka komma ihåg separata takter? Måste va påhittad av någon som sitter med penna och papper och "tänker ut" saker istället för att spela.

För mig är styckena som små berättelser var och en, och jag kommer ihåg fraser och melodier, altså i etaper. Visst kan man jo kasta om delar, men att hacka isär stycket i singla takter och försöka komma ihåg de separat kommer ta 10 ggr mer tid än att lära sig fraser och delar. Att spela de små takterna i olika ordning kommer resultera i att du har dubbel arbete: först lära sig massa små delar; och sedan lära sig ordning på alla de små delarna. Vansinne (dock kan det vara kul å spela bankllänges för skojjs skull, men det är en annan femma ).

Som en logisk varelse har jag väldigt svårt att köpa det uttalande . Har man "lätt" för något behöver man "jobba på" då och lägga ut stora analyser om det tycker du?

Förmodligen tänker du inte på det du spelar alls. Spelar jag genom styckena och tänker aktivt på melodier och fraser brukar jag kunna stycket utantill redan efter 3-4 försöket.Det beror jo naturligtvis på stycket med. Det är inte alls lika svårt att komma ihåg en tarrega stycke eller någon atonal 12-tons experimentell historia. Dessutom hjälper det mycket om man har hört stycket innan och om känner till i huvudet hur det ska gå till, åtminstone på ett ungefär.

Sen är det också lite vanessak att titta i noter. Ibland tror man att man inte kommer ihåg, men när mab börjar spela så upptäcker man att stycket helt enkelt "kommer" när man börjar spela. Tills man är helt säkert på stycket så kan det stanna till hit och dit innan musiken kommer, men när man har tagit sig typ 2 -3 ggr genom det utan noter, så brukar det inte vara några problem senare. Så funkar det för mig iaf.

Jag var nog lite snabb innan coh missuppfattade att man lärde sig en takt i taget; altså alla takter separat :-). DÅ hade det varit jobbigt (och onödigt).

Jag letade nyss efter något annat, en lista över solo styckena efter svårighetsgrad, men hittade några tips på vägen:

A 2.5 How can I quickly memorize a piece?

There are many approaches to take, and it's probably a good idea to use
as many of them as possible.

First, try to learn what the large scale structure of the piece is. Is it
binary? Ternary? Rondo? That way you are basically beginning by cutting
it up into more manageable chunks.

Second, look for phrasing and other types of musical structures.

Try to learn it by ear (can you sing the piece all the way through without
the music or the guitar?). This is easier for people who are more "aurally"
orientated (like me).

If you are more "visual" try to memorize the page to as great an extent as
you can. The harp prof here gave a lecture about memory & learning
techniques, and said that visual memory really was more stimulated by
looking up (and to the left, I think) so if you can, try placing your music
stand VERY high (for practice & learning) such that you are looking UP at
the music.

I knew many guitarists in Spain who memorized the solfege syllables - they
could sing their pieces from start to finish (mi re mi fa mi re mi...)

Try to memorize the piece starting at the back (This is a tip from David
Russell) - we always go from front to back, often bogging down, so usually,
the farther into a piece we go, the less familiar & comfortable it is. If
you learn the LAST measure, then the next to last measure, etc. you are
setting up a situation where the farther you go, the MORE familiar and
comfortable things are.

This also brings up the issue of learning single measures (apart from
whatever musical context they might have). Jose Tomas used this technique
as a way for his students to learn 30 minutes of *new* repertoire in
1 month: at the beginning, make a learning plan, in which you assing
yourself X measures to learn each day, making sure that every day you
learn some of every piece (instead of working on piece A, then later
starting on piece B, etc.). Learning very short chunks helps you program
your physical movements much better.

This brings up the even more excruciating techniques suggested by Manuel
Barrueco. Make sure you know your right and left hand fingerings so
thoroughly that you can do either separately.

For example, play the piece with the right hand only (i.e. all open
strings, but using the *EXACT* right hand fingerings).

Then, try playing the left hand alone. This is a bit harder, because it
doesn't really necessarily function as well without the precision of the
right hand. Barrueco's solution is to mis-tune the guitar to some random
tuning (i.e. 6th to F, 5th to Ab, 3rd to G#, 1st to D#)...then play your
piece, concentrating on plainingg the fingering perfectly.

This is an excruciatingly difficult thing to do if you are primarily
an "aural" type (I am) - but it's good, the totally "wrong-sounding"
nature of this forces you to fight to not be distracted and concentrate
on playing the fingering right.

Do this *very* slowly to practice the fingering without relying on your

Kommer från guitar faq: http://www.faqs.org/faqs/music/classical/guitar/faq/