Hej.Komplex fråga. Men jag skall tänka tillbaka på vad som kittlade mitt intresse och skapade den nödvändiga "catchen" till musicerandet.  Jag personligen hade rätt dåliga instrumenttallärare, var ganska lat men likförbannat hade jag ett stort intresse för musik.
Jag spelade el-bas i högstadiet i ett skolstorband som såklart lär "hellre än bra". Den tiden hade inte så stor påverkan på min musikaliska glädje eller utveckling, utan var mer en social grej. Återigen var det så att det fanns ingen tillgång till en bra baslärare och det var såklart inte lätt att utvecklas där. Men (och nu kommer min point i denna frågeställning) gitarristen i detta band hade en lärare i gitarr som var en mångsidig, väldigt duktig musiker även med en tonårings öron, och där fick jag inspiration till att börja spela gitarr, trots att jag bara på nåder fich sitta med och lyssna på 20-minuters lektionen, en gång i veckan. Min kompis var väl bara "så där" intresserad men mina öron var stora som paraboler, och där fick jag HÖRA: Sultry serenade, Blusette, och sist men inte minst, Jätten Jorms visa ur den underbara filmen "Dunderklumpen". Toots Thilemanns blev min husgud, vid 14 års ålder. En lycklig slump helt enkelt. Denne gitarrlärare hade utan att ens försöka påverka mig, helt enkelt funnit coden hos mig. Denne man var dessutom en väldigt kompetent klassisk gitarrist med examen från Ingesund med Gunnar Liif som lärare. När jag sedemera fick höra hans spel av, en för mig så ovanlig musik, som klassisk spansk gitarr så var mitt intresse totalt fokuserat på att gå den smala vägen till att bli just en sådan som han.I musikaliskt hänseende förståss.
Och vad var det som appelerade till mig?  Jag blev helt enkelt inspirerad av att höra på, för mig, ny musik. Och på ett sätt som kändes nära och exklusivt för mig just då. Och kanske kan det vara en hint, som en del av ett svar på din fråga, att man kan inpirera och införa en hel del ny, men ochså i progressivitet tillpassad, repertoar som eleven inte hade en aning om att denne vare sig gillade eller förstod att dom behövde. Att rutinmässigt eller enligt mall använda "föreskrivna" stycken eller låtar, ens på lägre nivåer, skapar enlig mitt förmenande, en rätt torftlig miljö att utveckla sig i, eller att skapa referensytrymme i spelandet som leder någon vart. Och vart det hela ska leda till, det vet man ju inte redan från början. Men jag anser att i lägre nivåer ska det vara kul, riktigt kul.Det är ju naturligtvis så att det finns en risk med mitt resonemang, att det uppfattas som ett "mässande". Jag hoppas att alla förstår att det är just ett resonemang. Jag vet ju överhuvudtaget inget om hur någon på denna site undervisar, utan ger här bara uttryck för mina generella tankar.  Men i alla nivåer tror jag likväl att nyckeln i det hela, är att finna den personliga metoden DVS. en metod så att läraren verkligen kan vara en inspiratör och eleven verkligen blir inspirerad, och detta är inte lätt.  Nåväl.När jag nu funderar vidare på vad som förde mig vidare och varför, så kommer jag direkt att tänka på Frank Zappa. Han gav eller ger inte mig något direkt hantverksmässigt verktyg för mitt eget musicerande, men han gav och ger mig, inspiration.
Och för mig var det så, att mitt lyssnande på Zappa, ledde snabbt till funderingar angående t ex: hur kan det klinga så. av i grunden 7 toner, harmoniskt eller disharmoniskt och är det egentligen disharmoniskt osv osv. Mitt, måhända trista och ej direkt till din fråga riktade svar, är och förblir: Finn svaret på vad dina adepter skall spela genom att: Fråga,:Visa:Låt dom lyssna, lyssna och åter lyssna (lite lagomt).(kanske lite Zappa HE HE)

Kära nån. Detta var ju ett sorts svar.
Så för att inte alla ska tro att jag skulle vara någon slags superpedagog, med alla svar (jag är nämligen inte pedagog överhuvudtaget) så skall jag ändå till slut ge några konkreta tips om anständig musik mht din fråga.
Sång och gitarr hmmm................ Olle Adolpsson!  Bra lyrik, någotsånär lättsjunget men framförallt gitarristiskt. Den gode Olle var ju ändå en av de få trubadurerna som kunde spela gitarr ,under sina glansdagar. Är lätt-arrat även för solospel. (jag har gjort en del, jag skall försöka finna dom i bråten). Finns även som Gitarr-ensemble arr för 4 gitarrer (om jag minns rätt) av Gunnar Hahn (Återigen om jag minns rätt).  Överkommligt men klingar snyggt. En annan favorit som kan få en utled unge att känna stolthet för ett tag är ju One Note Samba.
Eller just Jätten Jorm.

Stycken på klassisk gitarr som för mig var små milstolpar var t ex Choro (Pernambuco) och definitivt Leo Breuwers "lätta etyder" som en stund då och då uppträder som en klump oformlig lera än i denna dag, därför att det går att forma till förbannelse med nya vinklar och attityder om och om igen. På en lite högre nivå är dessa, tycker jag, fantastiska små stycken att öva interpretation på och med, och till att använda som hot åt halsdarriga teknikgökar.
När man kommer upp i ännu högre nivåer har jag inget  tips som jag tror på själv, nu är det ju naturligtvis ännu mer individellt, och man utgår ju hela tiden från sig själv, men för mig, som är en obotlig romantiker så fastnade mitt hjärta och min håg hos Tarrega och Barrios.(Ja jag erkänner att jag känner mig rätt mossig). Den dagen (1986) som jag efter noggrann och systematisk instudering av Le Catedrals allegretto lyckades åtminstone vara nöjd själv med mitt spel och min tolkning, då kändes luften hög och lätt att andas. Och jag lyckades att stanna i den feelingen för ett tag. Sedan var det dags för nya utmaningar. Men visst är det väl så att det är ett delmål med musiken att just kunna andas hög och klar luft ibland?

Nu är det dags för kaffe!

Un abrazo/Pellegrosso

Väldigt intressant svar, det har gett mycket matnyttigt och faktiskt påminnt mig lite om vad jag själv "vaknade" av, förutom hårdrocken som var stor för mig.

Brouwer har ju skrivit ytterligare Estudios Sencillos som jag skall försöka göra versioner av till de allra minsta, för att sedan kunna gå vidare med just dem.

Estudio de Velocidad är trevlig, helst väldigt långsamt. Hur gick det att köra igenom den?

Hejsan.börja med gubbe noak så att eleven lär känna gitarren. Lär ut ackord först å sedan tabulatur å sist noter. Lär ut air i easy version å sedan malaguenia. Då tränas, gehör, fingerteknik å att läs tab. Godnatt! Hoppas att ngt var till hjälp.