Du är inte inloggad. Vänligen logga in eller registrera ett nytt konto.
Hej kära medlemmar
Det är med stor sorg som jag meddelar att klassiskgitarr.se kommer att stänga inom kort!
Tid och energi saknas för att driva och utveckla den vidare.
Jag har sökt med ljus och lykta utan resultat efter någon eldsjäl som vill driva den vidare.
/Forumledningen (Joel)
klassiskgitarr.se → Gitarrcaféet → Sor, Brouwer och Domeniconi
Sidor 1
You must logga in or registrera to post a reply
Det är tre stycken jag håller på med som jag skulle vilja ha reda på om det finns bra inspelningar på som ngn av er kan rekommendera.
C. Domeniconi - Sonata Op 37 för flöjt och gitarr
Leo Brouwer - Sonata
Sor - Fantasia Elegiaca
Dessuton skulle jag vilja ha uppslag på bra och lite udda musik från Spanien... gärna av ngn stor kompositör, men inte så vanligt att det spelas så ofta (ska söka till en kurs och vill inte gärna spela samma som alla andra).
Jag tycker aniello desiderios version av brouwers sonata är strålande. domeniconis för flöjt och gitarr har jag inte hört . Sors fantasia elegiaca tror jag att Miguel Moreno har en historisk bra version. sen tycker jag fernandez spelar sor ganska stiligt.
på tal om coola stycken ,så finns det 2 av spanska kompositörer som jag har upptäckt den senaste tiden.
Sonata av Antonio Jose(Desiderios version är skitbra)
och Platero y yo Av Sainz de la Maza-
Den första är som ett fett romantiskt stycke för piano(han var pianist) och är ganska svårt men det är värt att spela-
Platero y YO har något av den franska impresionismens fragans(heter det så ?jag har en tendens att försvenska spanska ord)
Jag tycker att Josés sonata är ett av de främsta verken som skrivits för gitarr. Eric Lammers har spelat in den på sin skiva Homenaje a la guitarra där han även spelar stycken av Eduardo och Regino Sainz de la Maza som inte är så vanliga men väldigt bra.
Josés Sonat är inte för piano utan för gitarr. Dessutom är det knappast ovanligt utan snarare ett av de mest spelade gitarrstyckena överhuvudtaget de senaste tio åren. Av lite mer ovanliga stycken kan jag rekommendera Manens Sonata-Fantasia eller den stora samling stycken som getts ut nyligen av Gilardino, Segovia collection. Här finns nyupptäckta verk av bl a Torroba, Mompou och många fler. Vad gäller inspelningar så rekommenderas Breams inspelning av Brouwers sonat.
Ursäkta men "är som" är en liknelse. Om du har spelat det så inser du säkert att han kompenerade vid pianot. om du även läser iznaolas publikation så får du veta mer om kompositören, bland annat att han arkabuserades av fascisterna i sitt hem i Burgos. (BURGOS, är en stad Castilla som har en väldigt fin catedral). Burgos är var bröderna Sainz de la Maza även kom från.
Ursäkta Sebastian, jag läste slarvigt...
Ingen orsak, Mårten. Det brukar jag också göra, speciellt a vista. 
En riktigt "ny"kompositör som jag lyssnade för ett tag sen är Marco Smaili. Han är inte spansk utan född i Algeriet men har blivit populär i Spanien. Stycken som "La misma luz de entonces" och boleros är ganska
intressanta även om man ibland får en känsla av att man spelar Brouwer. Missförstå mig inte, jag älskar Brouwer, men bara om det är den riktiga. Å andra sidan så är det bara ett ställe där det inte finns någon tvekan om Brouwer "inspirationen".
Jag ska inte säga mycket mer om Smailis verk, för att prata om musik är som att dansa om målning var det nån som sa.
[...] att prata om musik är som att dansa om målning var det nån som sa.
Kul liknelse. Och tack för svaren...
Jag undrar om ngn ens hört stycket av Domeniconi... jag vet ingen inspelning av detta, och skulle behöva det. Om det är ngn som vet ngn inspelning så notera det gärna här.
Vad gäller Fantasia Elegiaca kan jag rekommendera Raphaella Smits inspelning.
Fredrik
om Brouwers sonata: har ni hört Julian Breams version, i skivan NOCTURNAL? annorlunda, intressant, sen gillar jag Athony Devines, på NAXOS. Den är krångligt, eller hur Steffan? Jag minns att Möller sa att det vra det svåraste han nånsin spelat...
För er som var med vid KMA när han spelade, satan vad bra han var.
Miguel Morenos versioni är bra, den har jag hemma, bra ljud, jag gillar hans stil, han har en bra känsla för perioden.
Är det någon här som hört Kanengisers senaste skiva? Jag bara undrar**
Om det är "classical cool" så har jag den. Mycket trevlig att lyssna på, många bra jazzinfluerade stycken.
ja, jag menade "Classical Cool". Kanengiser är en personlig favorit. Har du några andra favoritgitarrister?
Man skulle kunna säga att Andrew York är en av mina favoriter, men det är väl troligtvis mest pga hans kompositioner. Fenomenala! Jag gillar också Roland Dyens för hans spännande tolkningar och versioner. Jorge morel är också en underbar gitarrist och kompositör.
Så här är det med Dyens: jag gillar det han gör, och han är coolast i världen, men jag är inte han, liksom... jag spelar inte hans kompositioner, och finner de något intetsägande, men när han spelar de så fungerar de... de är nog en del av honom...
Morels musik är mycket spännande, jag har nog bara spelat några små stycken och Sonatan.
Jag kan inte heller likna mig själv med Dyens och det han gör (skulle dock gärna vilja kunna göra det), men jag gillar allt han gör skarpt. Dyens musik spelas bäst av han själv. Man kan inte bedöma någon av hans kompostioner innan man hört honom själv spela dem.
Det finns en härlig rytmisk trygghet i Morels musik, dock finns det väldigt många som överromantiserar hans stycken så att allt faller pladask. För ett tag sen var jag på en konsert där gitarristen totalförstörde Danza Brasilera, åååh vad jag led!
Ja... nej, Morels musik ska definitivt vara rytmiskt... har ni hört Russells version i hans senaste? Fragmenterad tycker jag...
Vem var det som spelade "Danzan" romantiskt? bara nyfiken...
Det intressanta är att oftast är det INTE kompositören själv som har de bästa versionerna av sina egna stycken, utan ett utomstående... men det gäller inte Dyens... dessutom så spelar han Villalobos och Tango överhuvudtaget väldigt bra...
Elena nånting heter hon, en diplomerad konsertgitarrist från ryssland. Hon spelade Gran Jota av Tarrega fantastiskt bra dock.
Så ligger det till med Andrew York, oftast så gör någon av hans vänner i LAGQ bättre versioner av hans stycken. Tänker då på Scott Tennant och William Kanengiser.
Håller med, all tango han spelar är extremt medryckande!
Ja, jag förstår vad du menar. Jag såg en video med York... inte världens bästa teknik, han är mest en gitarrälskare än gitarrist, kanske. Missförstå mig rätt: han har koll och kan mycket om musik, men Tennant och Kanengisers teknik är något helt annat...
En gång frågade jag Pepe Romero vem han tyckte bäst av sina elever, Tenannt eller Kanengiser!!! ok, jag var inte så gammal då, rätt omoget...
Nu lär jag verka grinig, men dessa diskussioner har inget med den fråga jag ställde i denna tråd, jag föreslår gitarrcaféet.
Flyttar tråden...
Sidor 1
You must logga in or registrera to post a reply
klassiskgitarr.se → Gitarrcaféet → Sor, Brouwer och Domeniconi
Powered by PunBB, supported by Informer Technologies, Inc.