http://davidrussellguitar.com/cd-data/2003-bac.htm

David Russell tillhör en av mina absoluta favoriter. Beställ och njut...

Säg mig Joel, vad är det du tycker så mycket om hos Russel?

Ok och vad tycker du om hans Bach?

Jag tycker att Manuel Barrueco spelar Chaconne mycket bra – Kraftfullt, precist och med känsla. Finns att lyssna till på CD ”Bach & De Visée. Annars gillar jag Russells CD ”Plays Bach” också. Men vad vet väl en sån som jag? Jag bara lyssnar och tycker att dom spelar makalöst bra. På dessa skivor kan du höra hela Partita No. 2 BWV 1004.

När Ni (Joel och CSS) pratar om att någon inte gör ”stilmässigt korrekta tolkningar” skulle det vara trevligt om ni lite kort kunde förklara för mig som inte har penetrerat musiken på högskolenivå, vad i Russells tolkning som inte är stilmässigt korrekt och kanske exempel på en korrekt tolkning. Observera! Jag tycker inte att ni är dryga, jag vill bara lära mig mer och tycker att ni verkar kunna en hel del.

Sen finns det ju såklart inspelningar med John Williams också. Jag har en på skivan ”Essential Classics: Lute Suites, Vol. 2” (Sony Classics CD med bara Chaconne från BWV 1004) inspelat 1965 med ”sur-ljud” på. :evil:  Ibland låter det som karln har låst in sig på muggen med sin Fleta och river av Chaconnen där inne. Men det får man väl ta antar jag. Men det är ju inget snack om att karln kan spela. Det är mycket möjligt att han har gjort senare inspelningar också och då brukar ljudet vara riktigt angenämnt.

Joel, vad menas med ”böljande agogisk” och varför gillar du inte hur Russell spelar Lauro? Vad är det banbrytande på  Russells 1800-tals platta? (har ej hört plattan) och sist men inte minst, varför tilltalas du mest av Russells tidiga skivor :?:

Alla kända gitarrister har ju spelat in Chaconne:
Segovia, Bream, Williams, Russell, Barrueco mfl. Tyvärr tycker jag (med risk att få allas ilska mot mig) att det inte finns någon bra inspelning på gitarr (som jag hört). Chaconne är ett enastående stycke som totalt spränger alla gränser; formellt, emotionellt, instrumentellt etc. Det brukar sägas att det är den ultimata utmaningen för en gitarrist och det håller jag helt med om. Inte tekniskt - alla högskoleelever kan nog idag klara av det tekniska i detta stycke, men däremot interpretatoriskt. Det som också är enastående med Chaconne är att stycket är en del av nästan alla instruments repertoar (jag har inte hört det på cello eller orgel, men däremot på violin, gitarr, piano, cembalo, symfoniorkester, kontrabas, viola, harpa, luta). Jag tycker att de mest imponerande tolknigarna jag hört är:
Andrew Lawrence-King (barockharpa)
Jurij Bashmet (viola)
Nigel North (barockluta)
Det finns även många bra inspelningar av Busonis pianoarrangemang - bl a av Nikolaj Demidenko. Själv tycker jag att Chaconne helt spränger barockens ramar vilket gör att jag tycker att det är oväsentligt om musikern i detta stycke håller sig till stilens regler vad gäller interpretation. Det är viktigare med en musiker som tränger in i musiken på djupet vad gäller både det kompositoriska (kontrapunktik, fraser, temafragment som kommer tillbaka på olika sätt) och det emotionella (dramats höjdpunkter etc). Stycket liknar på många sätt en Tombeau i sin uppbyggnad, vilket gör att bakgrundshistorien med Bachs hustrus plötsliga bortgång blir intressant.
Jag kan avsluta med att citera Brahms (brev till Clara Schumann 1877):
"Chaconne är enligt min mening ett av de vidunderligaste och mest ofattbara stycken, som någonsin skrivits. På ett system, för ett litet instrument skriver mannen en hel värld av de djupaste tankar och våldsammaste känslor. Om jag hade kunnat föreställa mig att jag hade gjort eller undfått detta stycke, är jag säker på att den överväldigande sinnesrörelsen och chocken skulle ha gjort mig galen..."

Jag har Henryk Szeryng´s och Albert Grumiaux´s violinversioner som mina  favoriter och håller med Mårten om Nigel Norths tolkning, den är storartad!

Nigel Norths tilltag att överhuvudtaget spela Chaconne på luta kan väl liknas med det sensationella i att Segovia transkriberade verket för gitarr. Jag vill mena att Segovia i och med detta flyttade fram gitarrens postion ytterligare och att hans tolkning därför är mycket intressant och viktig att känna till som referensinspelning ÄVEN om man inte gillar den (vilket jag gör).

Mina två gitarrfavoriter av detta stycke är Segovias tolkning samt Breams 90-talsinspelning.

Båda dessa inspelningar är ganska råa och inte alls sockersött välpolerade och balanserade (som merparten av dagens gitarrinspelningar!).
Både Segovia och Bream använder sig av stora kontraster vad gäller tempo, klangfärger och känslolägen, men det jag tycker bäst om med deras verioner är att stycket (och även övergångarna mellan variationerna i stycket) ges den tid som krävs för att sjunka in i mig som lyssnare (detta har de gemensamt med North, Szeryng och Grumiaux). S och B:s inspelningar är de gitarrtolkningar jag hört som har mest tyngd och känlomässig bredd och som dessutom funkar bäst som formmässig helhet, lyssna på dem!

För de som gillar dagens gitarrister kan jag rekommendera Söllschers tidiga inspelning (riktigt bra! Han spelar Segovias arr.) samt Raphaela Smits som har ett intressant framåtdriv och en väldigt egen pianoliknande ton, hon spelar ett eget arr. för 8-strängad gitarr.

Stora tolkningar som inte blev av?
Ida Presti, hon hade antagligen sopat banan med oss alla (inklusive Segovia och Bream)!
Lyssna på Presti/ Lagoyas tolkning av Händels G-dur Chaconne så förstår ni vad jag menar (jag rekommenderar förresten alla som skall eller har spelat Bachs Chaconne att lyssna på detta, det finns många bra idéer att låna i den inspelningen!).

Framtida favoriter?
Det skulle vara intressant att höra vad Franz Halasz kan hitta på med Chaconnens stora känsloutbrott!

Hej Mårten !
Ja, det förstod jag! Det är bara det att så många (inte du) har tagit det för ett faktum, en sanning. Vad skrev han när hans andra fru dog, tro???

Har inspelningar på Bachs Chaconne med Brouwer, Franco Platino.
Hört bla Williams,  Busonis pianoversion( som är hur komplex som helst), en del violinversioner, men mest av allt diggar jag min version!
Känn på den!=)

/JL