Fast i mitt fall är det ju sällan jag lyssnar pâ klassisk gitarrspel. Lyssnar hellre pâ piano/violin-konserter.
......eller funk/fusion,rock,pop mm
/jl
]]>mossberg: som jag sa, dom överlappar varandra. dom som gör musik, o dom som är musik. det är så enkelt. det tar, för mej, 2 sekunder för att avgöra. bara det första anslaget, man märker det direkt. den här spelaren ger mej nånting, eller, den här spelaren berör mej inte. det sitter i magen, eller nån anna stans. instämmer i lukes wow-känsla.
oj det här blev tramsigt o ostrukturerat, men kan inte bättre nu.
thanks.
]]>jag tror, eller vet snarare, att det finns två skolor. det finns dom som gör musik... och dom som spelar perfekt.
Vad är en skola? Vad är musik? Vad är perfekt?
För nog är det märkligt att jag väljer en del av det du inte väljer just för musikens skull, och väljer bort en del av det du väljer just för musikens skull.
Fast min värld är nog inte riktigt så enkel att den ryms i två lådor.
/Mossberg
]]>Det finns de som spelar det som stâr pâ noterna och de som fâr musiken att att börja leva igen, till ex Zoran Dukic. Hörde hans konsert för 2 mânader sen och var grymt ....& underbart!
Och min lärare Àlex Garrobé. Även om han inte har samma teknik som Zoran sâ är hans syn pâ musik sâ musikalisk men ack sâ enkelt&logiskt. & absolut inte gitarristisk.
Jag tror oxâ mkt pâ vad man har för personlighet och det speglar i sitt spel.
Matematiskt lagda personer spelar som de gör och konstärligt som de gör.(du vet, vänstra/högra hjärnhalvan-tjatet) 
Man kan inte säga vilken som är rätt eller fel, men jag föredrar Garrobés syn pâ musik än
tex Göran men det är härligt att höra Bream.
Visst är det kul att se tekniska spelare och fâ den där Wow-känslan( i princip alla e grymma) men dâ man har kunnat pâverka sin publik innefrân, eller om man hör musik/musiker inte en gitarrist, dâ har man kommit lângt...
(.....och det ska komma frân mig! haha)
/jl
]]>satt i går kväll o kollade in segovia på dvd'n. (vet att det är uttjatat) men, ingen lysande teknik, men ack så vackert.
för att bli analytiska: de perfekta, jw, stanley yates, göran sölscher (my God he is boring), barrueco, russell(ett gränsfall) dom är legio.
och till dom andra:
Baltazar Benitez, helt underbar, han finns på http://www.youtube.com, å så klart bream o segovia.
your thoughts please.
]]>Han fick inte ihop delarna och fraserna. Hans LP-version var bätte men han lät precis som hade gjorde för 30 âr sen...
Repertoaren var väl ingen höjdare heller...
Hans anslag var omusikaliskt men han hade ett j*vla tryck pâ sin Smallman...kanske beroende pâ att han hade förstärkning men det lät väldigt äkta.
Absolut ingen kick men det var kul att se honom live!=)
/jl
]]>men för att återgå till jw. va han inge bra? va va fel? ingen kick?
]]>Palau de la Musica Catalana, Barcelona
20.30 den 27.e maj 2006
Äntligen fick jag höra min ungdomsidol spela gitarr efter 13âr!
John framförde musik av Scarlatti/sonater, Chaconne av Bach, egna kompositioner, nykomponerat stycke av en engelsk kompositör, sakura-variationen, och avslutade med Albeniz/Asturias,Mallorca&Torre Bermeja.
xtra nummer ett eget komponerat stycke(fast min lâter bättre haha)och venezulanska valser.
Han spelade bäst dâ det var spanska musik och syamerikansk musik.
Det var inte en av mina bästa konserter men har stor respekt för honom.
Nästa konsert ska Pepe Romero framföra Concierto de Aranjuez.
/jl
]]>